Galen elektro och generalfalafel

Nollningsaktiviteterna fortsätter!

Igår var det Poängjakt som gällde! Listor med enkle eller konstiga uppdrag delades ut och grupper begav sig till olika platser för att bland annat bjuda pensionärer på kaffe, dansa kosackdansen i domkyrkan, pimpa lyktstolpar, återuppbygga murar och shanghaia helikopterplattor på sjukhustak.
Vid dagens slut var min egen grupps finaste prestation mitt hångel med en av Generalernas knäveck samt ett papper där en anställd på akademibokhandeln intygade att de har den dyraste kurslitteraturen i Lund, vilket är ack så sant.

Kvällen fortsatte sedan med middag hos gruppens faddrar, där jag uppnår en fylla genom att enbart titta på ciderburken (jag tål INGEN alkohol) och sedan lyckas berätta på tok för mycket om mitt liv. Så nu vet hela min grupp om mitt flatknullande, mina perverterade tendenser, min oförmåga att hålla masken och min sexualliberala syn på världen. Gött.
Men det slutar inte här! Strax efter 22 (man går ut tidigt i den här stan då allt stänger 02) tog vi oss ned mot Smålands Nation för att där förlusta oss i elektro och discobedience på Club MAD. Jag kan nu säga till alla som undrar att Smålands arragerar de bästa klubbarna, utan tveckan! Även om det var lite väl nischat så var det sjukligt roligt och det verkade alla närvarande också tycka.

Festandet följdes upp av en sen falafel tillsammans med en den manliga hälften av Nollningsgeneralerna, som var full som ett ägg. Hade jag själv druckit sådana mängder hade min kväll slutat väsentligt tidigare än vad den nu gjorde.

Smålands Nation verkar hur som helst vara the place to be. Jag får hoppas att de accepterar mig som jag är, med eller utan päls.