Du känner dig också exkluderad ibland. Men då handlar det inte bara om mig utan om en annan bøg också. För vissa är vår situation praktisk. För andra döden. Vem är vi? Vem är du? Så länge du inte är jag är du bekväm med dig själv. Ändå avskyr du den tillvaro du förpassats till. Samtidigt som du finner den behändig.
Och vips så var du jag. Och jag är du. Vem hatar vi nu?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
slits mellan att stöta bort, vandra iväg, lämna
spotta på, äcklas
eller
ta såjävlanära att alla ben i mig går sönder
när jag försöker p.r.e.s.s.a in dig
du har åkt
jag lever vidare här
anpassar kroppen efter dina händer,
försöker stanna som jag är
som sten
som vatten
fast flytande
jag är dålig på att stå still
och du
är dålig på att läsa mig
trots de välvalda ord jag placerat som minor för dig att
T
R
A
M
P
A
på mig över mig
lägg dig ner under mig
du måste återgå till ursprungsformen
Jag vet inte om jag tar åt mig för mycket ära här, men; Jag hatar dig inte, har aldrig gjort. En period i mitt liv har jag dock stark ogillat dig, men det var bara en mantel för mina egna beskymmer.
Skicka en kommentar